Hua. Ibland bara sköljer den där deppen över en. Det händer inte mig ofta, jag går mest runt och är irriterad i små mängder på allt å alla jämt istället. Idag sköljde den där värre sorten över mig. Jag tänker bara vafan håller jag på med?! Känner mig dum i huvet som är ytlig å stör mig på småsaker när det finns massa död här i världen. Varför ska jag gnälla som hare så bra? Efter det kommer de andra då jag tänker att jag måste skärpa mig å göra mig själv lycklig. Skit i att jag inte ha nå pengar, det ordnar sig. Att man måste satsa för å vinna något. De ä så jävla jobbigt jag skulle aldrig palla å gå runt med ångest å skit jämt. Ni göre förbannat bra där ute!